person vid laptop i videomöte med kollegorDe flesta som arbetar hemifrån trivs bra med det och vill fortsätta även efter pandemin. Foto: Rido/Shutterstock.com

Rapporter

Digitaliseringen har satts på hårda prov under 2020. Arbete, skolundervisning, sociala kontakter och matinköp – många delar av vårt vardagliga liv har flyttats till internet. Därför är årets Svenskarna och internet från Internetstiftelsen extra intressant läsning.

Vanligtvis samlas datan till rapporten in under första kvartalet, och jämförs med året innan. Men i år har Internetstiftelsen samlat in data även under tredje kvartalet, för att se vilken skillnad som skett sedan innan pandemin.

Internetstiftelsen uppger i rapportens sammanfattning att de använt nya typer av frågor vid den senare datainsamlingen. De har också valt att bara fråga personer som faktiskt använder internet – vilket i dagsläget blivit mer än 96 procent av befolkningen.

Äldre har blivit mer digitala

En grupp som snabbt har tagit till sig digitaliseringen är äldre och pensionärer. De har i större grad använt sociala medier, handlat på nätet och kommunicerat med släkt och vänner via videosamtal.

Av de äldre som använder internet har 68 procent också använt en digital vårdtjänst. Bland personer som är över 75 år är det hela 70 procent som gjort detta.

Äldre är överlag positiva till det digitala och känner sig mer sociala när skärmtiden ökat.

Hemarbetare positiva – studenter är negativa

Antalet svenskar som jobbar hemifrån är tio gånger fler nu än innan pandemin. De flesta uppger att det fungerat bra, och många vill fortsätta arbeta hemifrån åtminstone på deltid. Utöver arbetet har det digitala också varit ett sätt att umgås med kollegor efter jobbet.

Studerande är däremot inte lika nöjda med övergången till distans. En av tre tycker att arbetsbördan blivit högre, och majoriteten av högskolestudenterna föredrar undervisning på plats. Gymnasieelever uppger att de lär sig mindre med distansundervisning och att det är lättare att fuska.

Till skillnad från äldre är studenter negativt inställda till ökad skärmtid. Många unga känner sig socialt utanför. Det verkar alltså inte som att digitala lösningar via chatt och videomöten tillfredsställer yngres sociala behov på samma sätt.

Stärkta digitala trender

Streaming av videor, musik och poddar ökade redan innan pandemin, och har fortsatt under året. Det gäller även sociala medier. I dag är 89 procent av svenska internetanvändare aktiva där. Många uppger att de har deltagit digitalt på kulturevenemang och familjeträffar, men inte på högtider, dop eller bröllop i lika stor utsträckning.

Det som flest internetanvändare tänker fortsätta med även efter pandemin är att handla på nätet. Även livesända kulturevenemang kommer bli fortsatt välbesökta, framför allt av äldre.

Men även oron för att bli övervakade via internet har blivit större. Många upplever det också som svårare att avgöra om information på internet stämmer eller inte.

Evelina Grenehed
Evelina Grenehed Skribent